trasslar in tankarna i knullromanser och det ständiga "nuet" för att slippa känna efter och fundera över vad jag faktiskt vill, orkar och klarar av. kastar mig in i vadsomhelst närsomhelst och försöker glömma hur ensam jag oftast känner mig. lägger pengar på skit och låtsas om att jag inte alls har ett eget hus att ta hand om. låtsas att jag lånar det här av en kompis tills jag vet vars jag ska vara. inser att jag har ju ingen annanstans att vara än här - faller igen men rusar upp så fort vemsomhelst kastar ner ett rep. släpper inte in någon innanför skalet men låter dom se och smaka för att förstå lite hur smutsigt och trasigt det egentligen är där inne. även fast det aldrigaldrig märks för jag är ju världens gladaste lilla tjej.

nu börjar paniken komma över sommaren eftersom den tar ju fan slut snart

det går ganska bra ändå, den här sommaren

jag har inte gjort den olidlig hittills utan jag
har tillåtit mig själv att skratta, umgås och
inte tänka efter så jävla mycket hela tiden.

börjar känna att jag äntligen lever lite på
riktigt och att verkligheten är konstig,
men det är okey

för verkligheten kan vara vidrig. ofta hård,
grym, sorgsen och obehagligt overklig

men det är så för alla, på ett eller annat sätt

jag har hittat mitt sätt att kriga vidare på för stunden
och det känns skönt

thailand 07

15 veckor

första helgen jag drack med mina vänner (sedan i somras) så vill jag minnas att jag mest satt och grät
och betedde mig som en 14åring. minns faktiskt också att jag sa att "jaha, här beter man sig som en 14åring"

andra helgen jag kände att det var dags för att festa hade jag sammanlagt sovit kanske 15 timmar på 5
dagar och varit vaken två dygn i sträck då jag plötsligt blev sugen på att dela ett par tre stycken 75or
med 3 vänner och grogga det med redbull. minns 4 timmar av de 5 jag festade.
minns 1 timme av de 8 timmar pappa var hemma hos mig under natten och morgonen tills jag nyktrade till. han stannade förstås mest hela dagen och pysslade på i huset medan jag hade kräkmaraton. världensbästapappa.

men ja. jag ville fucka ur litegrann och gjorde det. fick känna av konsekvenserna i två dygn efteråt,
men ångrar mig såklart inte. dom där 4 timmarna jag faktiskt minns med tjejerna var asbra och som
man bäddar får man ligga. det är inte första gången jag skiter fullständigt i att jag egentligen inte tål
sprit överhuvudtaget, men seize the moment liksom.
jag hade fett kul medan det var meningen att jag skulle ha kul.
resten är inte relevant, för det är bara vidrig vardag och verklighet.

vet inte vart jag vill komma med det här inlägget. vet inte riktigt vart jag vill komma med någonting.
sitter väl bara här som vanligt en helt vanlig vardag då jag vaknat 15.00 istället för 09.00, som
vanligt, och funderar på när jag någonsin kommer känna mig vuxen.
trots att hjärtat och själen känns som att de snart vore 100 år så känns hjärnan lika jävla trasslig som
den har gjort sedan jag var 11. vill bara växa upp, hamna där jag ska vara i livet, vara nöjd med det
och känna att saker och ting faktiskt har en mening. en långsiktig mening med livet.
en som varar längre än 5 minuter i taget.
arvid är såklart världens bästa mening med livet.
men jag undrar vad en tröstlös och ensam catladyhippiemoster kommer betyda för honom.

haha. detta liv alltså. jävla liv.

att kräkas av ångest och nervositet för att sedan växla mellan gråt och sömn i sex timmar då
man egentligen ska sitta och ha matte för första gången efter en sjukskrivning på tre månader
japp. det här lär gå fint

tänkte att det skulle vara skönt att komma tillbaka till vardagen med rutiner och fasta tider
insåg imorse att ca 85% av vardagens rutiner försvann med t
behöver någon som avbryter min timslånga snooze, någon att dricka kaffe med på morgonen,
någon som frågar hur dagen har varit när jag kommer hem och framförallt någon att komma hem till

nej förresten. inte någon. behöver Tobias
jämt

waddafuk kukens kukarsle vad less jag är på mig själv
tacka fan för att katterna står ut iallafall när knappt jag gör det

hade faktiskt ett väldigt bra nyårsfirande iår! det enda bra jag har haft förut (förutom då jag var liten) var med tobbe och pappa förra året, då vi inte gjorde annat än att äta och titta på tv.

men det var bra i härjedalen. vi åt och tittade på tv. och pratade. och fan vad skönt det var.
blev jävligt ledsen på vägen hem dock eftersom dom inte bor närmre och för att t inte var med. blev ledsen över att behöva ljuga för att andra inte pallar sanningen. att man är tvungen att leva så ifall man ska bo här utan att bli smutskastad.

men jag har valt själv att stanna och det valet är jag nöjd med. oftast. helst skulle jag vilja förtidspensionera mig, flytta till holland med katterna och bygga en underbar hydda ute på en stor tulpanäng. och så skulle herbert munkhammar duga utmärkt som kk. vänner och familj ska såklart följa med också.

åh... happy 2013